Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Forskare synade Pallars

/
  • Annika Röstberg Hagelin – verksamhetsansvarig för världsarvsgårdarnas besökscentrum – höll i guidningen. Här på brokvisten till farmorsstugan.
  • Pallars byggdes mellan 1855 och 1858, inför ett bröllop mellan gårdens son Jonas och hans Brita, dotter till Alftas rikaste bonde.
  • I sängstugan på Pallars är den blå färgen genomgående i väggmålningarna. Ett tecken på rikedom.
  • I varje gård av rang fanns en så kallad storsäng. Johan Knutsson, till höger, dokumenterar fenomenet.
  • Pallars i Långhed, Alfta.
  • Väggmålning i farmorsstugan.
  • I farmorsstugan fanns många vackra väggmålningar att inspektera.

Hälsingegårdarna är under lupp den här veckan. Forskare från Göteborg inspekterar och analyserar färg och textil hos de sju världsarven.

Annons

På måndagen landade de i Ovanåkers kommun; de åtta forskare som ska syna hälsingegårdarnas rikedomar.

De är på plats för att undersöka pigment, bindemedel och färgämnen i målningar och textilarbeten på Hälsinglands sju världsarvsgårdar.

I det ingår också att analysera material, teknik och handlag.

Gruppen består av bland annat konservatorer, kemister, konsthistoriker, textilvetare och fysiker.

De fick bland annat en guidad tur i mangårdsbyggnaden, bagarstugan, sängstugan och farmorsstugan på Pallars i Långhed utanför Alfta.

Forskarna inspekterade noggrant och dokumenterade allt de såg. De flesta lockades av väggmålningarna i sängstugan, som blev rikligt fotograferade.

Målningarna på Pallars är värdefulla bland annat tack vare den blå färgen som präglar varje exemplar.

Blått pigment var nämligen mycket dyrbart förr i tiden och populärt bland rika bönder.

Inne i sängstugan på Pallars finns målningar på Haga slott och över städerna "Stockolm", "Westerås" och "Gefle".

Konsthistorikern Johan Knutsson var en av dem som gästade Pallars.

– Det är mycket som redan är känt om hälsingegårdarna, men det finns mycket att ta reda på också, säger han.

Johan Knutsson har besökt hälsingegårdarna, även Pallars, förut.

– Det är väldigt intressant det vi ser och det är förundransvärt att det finns så mycket autentiskt måleri kvar i Hälsingland. Det är spännande att fundera på vem som har gjort målningarna och när, säger han.

Ingalill Nyström – som håller i projektet och som har studerat bonadsmåleri – fick intrycket att den blå färgen är ultramarinblå med inslag av pariserblått. Färgen kom i så fall runt 1830- och 1840-talet.

Det fyraåriga projektet finansieras av Vetenskapsrådet och startade i januari. Göteborgs universitet har fått ett stort anslag för att titta närmare på hälsingegårdarna.

Gårdarna i Hälsingland är extra intressanta, delvis eftersom de blev med på UNESCO:s världsarvslista 2012.

– Det har varit en mycket intensiv men också spännande och bra dag. Det är kul att knyta kontakt med de som jobbar med hälsingegårdarna, eftersom de sitter på en enorm kunskap. Vi vill gärna samarbeta med dem, säger Ingalill Nyström när gruppen lämnar Pallars.

Annons
Annons
Annons