Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hälsingeord från A till Ö

/

Vad vet du om hälsingedialekten egentligen? Förstår du vad aglös, dôrgvagel, förveten och utavessing betyder?

Varje socken har sin dialekt, men många ord återkommer runt om i Hälsingland, om än uttalet kan skilja en del.

Den här listan, som bygger på en genomgång av en mängd olika dialektuppteckningar från socknar i Hälsingland, ska inte ses som en vetenskapligt kontrollerad ordlista, utan snarare ett axplock över ord som återkommer i Hälsinglands dialekter. På en del håll uttalas ordet annorlunda, på andra är betydelsen delvis en annan.

Annons

Revyrävarna Petters-Börje Olsson, Cia Olsson och Lennart Hämäläinen, som står stadigt fast i den hälsingska dialektmyllan, har hjälpt till att gestalta en del av alla dessa finurliga och användbara ord och begrepp.

Christina Busck

A

Några användbara hälsingeord på A:

Aglös – respektlös, har inte respekt för något

Annersia – andra sidan

Annavar, annervar – varannan

Assint – ingenting

Atmä – bredvid

Agsamt – gruvsamt

B

Bra nog – rätt mycket

Bakan – på baksidan, baktill

Bangen – förvånad

Bedlundsam – tålmodig

Beskyttad – bekymrad, orolig, upprörd

C

Cedera – förlora, tappa, mista

Chalur – misstänksam - enbart bild porträtt på ngn som ser misstänksam ut.

D

Dalmig – fjantig, fjollig

Divla – diskutera något man är oense om

Dänne – där

Dôrgvagel – spindelnät

Dôven – känna sig hängig, olustig

E

Efterlut – utförsbacke, medlut

Efterpå – efteråt

Exmera – godta något

F

Falas – färdas

Flessa – skratta

Fjaskig – opålitlig, narraktig

Flurig, floke – trasslig, rufsig, oredig

Frössam – frusen av sig, ömtålig för köld

Förveten – nyfiken, vetgirig

G

Gammelvâla – gammeldags

Glåma – stirra häpet, förvånat

Gnepsjas – bråka, kivas

Gnussa – gnida

Granntyckt – snarstucken

H

Hannbaken – översidan av handen

Harkig – sjuklig, krasslig i andningsorganen

Hugvill – yr i huvudet

Humma däg – flytta på dig

Husken – frusen

Hågsa – gilla, godkänna, tycka om, vilja ha

Häler inte – orkar inte, står inte ut

Hôrsa, hôscha – gapskratta

Hôsig – slarvigt klädd

I

Illjälu – illistig, slug

Illfänas – skrika, leva bus

Illtegad – ängslig, men även otålig

Illvar – ana oråd

Inas – ängslas

Inmä – bredvid

Intnå – ingenting

J

Jalka, Jarva, Javla – tugga, t ex tuggummi.

Joll, jåll – löjlig, löjligt

Jetta – måste

Jussôm – lika som

Jåmitt – sakta, stilla, sävligt

Jåns, jånst – nyss, för en stund sen

K

Kakvig – frimodig, försigkommen

Klatter – fuskverk, dåligt arbete

Klema på mej – Dalta med mig

Klômmen – valhänt, svårt att ta i något

Knôven – känna sig dålig, sjuk

Kofiner – grimasera

Kokveta, kuckurella, kokvitta, ringharla, kokala – sädesärla

Krank – mygga, insekt

Kryl – många

Kullra – ramla omkull

Kurka – inte orka med'

L

Lamä – intill, tillsammans med

Loggig – dammig, skräpig

Lysta – önska, vara intresserad av

Långkuse – orm

Lärer – måste

Löträdd – vågar inte

M

Malång – känna sig slö, sjuk

Maschkvälen – märkvärdig

Menför – ofärdig

Menföre – besvärligt väglag

Myssla – småvissla för sig själv

Mängta – knåda, blanda

N

Nare – några

Noraväär – nordanväder

Nosgrann – petnoga

Nuvug – hornlös

Nässja – småplocka, ta lite grann

Nästför – snart slut, inte långt kvar, nära förestående

O

Ofrå – nyvaken

Ogåle – ostädat

Ohappa – i misshugg, av misstag

Ohôga – ovillig

Omagle – äckligt

Ominst – ovillkorligen

Ovôle – slarvig med saker o ting

P

Pjaska – plaska med vatten

Pjål – larvigt

Plösa – slänga i väg

Pryll – skrynklor, skrynklighet

Pumsa – gå i lös snö (som pulsa)

Puns – vattenpöl

R

Ragel, rammel – saker som anses som skräp av vissa

Rallig – skvallrig

Rankug, reku – ostadig

Rämja – skrika, ropa

Rômmelbôsa – myrstack

S

Sinnig, sinnu – arg, ilsken

I smôgan – i den smala glipan mellan husen

Sôlskren – ofärdig

Störschten – stor

Skväler – gråter

Skvättig – lättskrämd

Slög – rolig, komisk

Snaschp – duktig, strong

Storula – storgråta

Syta – att ha någon i knät

T

Tepen – dålig matlust

Trynfala – pussa

Tull – trädtopp

Tôrvas – slåss, slagsmål

Tôva – dröja

Tyckmycken – snarstucken, lättretlig

U

Uma – tjuta, utstöta osammanhängande ljud

Uslas – det krånglar till sig

Utavessing – någon från annan ort

V

Vala – världen

Vea – hugga, samla ved

Vessen – dålig, orkeslös

Viller – bättre

Von – utsikt, möjlighet

Vrensk – hingst

Vånkert – riskabelt

Vänog – ganska bra

Y

Ygg – hemskt, dystert, olustigt

Ymse – olika

Ynnta – kvida

Yrssansam – slösaktig

Yst – öster

Å

Åbleka – låtsas inte om /ovetande

Åcken – vem

Ågôm – vaksam

Åma – larv, insekt

Åt, Åvåt – mygg, broms och knott

Åtfritt - Myggfritt

Åtmä – bredvid

Åävla – något som ligger långt borta

Ä

Änsäv – envis, ihärdig

Ännsa – se, få syn på

Ännsjäl – resultat

Ävjas – försöka att, göra sig besvär, strula, krångla

Ö

Ôcken - Vem?

Ögenle – betrakta, följa med ögonen

Ömfaras – passera varandra utan att se

Ömle – ynklig

Ömta – vara rädd om

Örmas – krångla, trassla till sig, strula

Övverhörst – mycket

Mer läsning

Annons