Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fornlämningstätt i Los: "Jag visste inte att folk bott här så länge"

Lilla kulturarvsdagen firades i länet på hembygdsgården i Los på lördagen. För den som är intresserad av förhistoria fanns mycket att lära.

Annons

Visste du att det bott folk i Los ända sen istidens slut? Att det finns rester av jordbruk sedan 1300-talet? Bosse Ulfhielm, arkeolog vid Länsmuseet Gävleborg, höll en uppskattad föreläsning i Pellasgården om Los fornlämningar.

– Här har man hittat fynd från såväl sten- som järnåldern och senare. Det som är intressant med Los är att det finns fynd från många tider, det finns en kontinuitet här, förklarar han.

Läs mer: Om hur finnarna kom till Los

– Jag är förvånad, jag visste inte att folk bott här så länge. Jag har ju släktforskat, men det här är något annat, säger Berit Johansson, en av besökarna på hembygdsgården

Tack vare intresserade bybor, som Mårten Björk vid mitten av förra seklet, har många fornlämningar hittats och identifierats i Los. Vill man ta del av dessa finns Riksantikvarieämbetets fornminnesregister på nätet.

– Där kan man se alla registrerade fornlämningar i trakten. Man också sitta hemma och göra sina undersökningar via kartor och laserskanningar som visar på höjdskillnader som i sin tur kan avslöja gammal boplats, säger Bosse Ulfhielm.

Bosse Ulfhjelm, arkeolog vid Länsmuseet Gävleborg, föreläste om Los fornlämningar. För de är många.

Lilla kulturarvsdagen i Los handlade om att öka intresset för kulturarvet och fornlämningar. Den riktade sig till barn, men det var framförallt vuxna som var nyfikna. Till exempel på att få göra upp eld med flintasten och eldstål. Den hårda stenen kan med rätt teknik slå gnistor ur stålet, berättar Richard Schill, kulturmiljöpedagog, som demonstrerade.

Läs mer: Los hembygdsgård prisades

– Innan tidningspapper fick man använda andra tekniker. Antingen framställa fnöske av tickor eller fnas av björknäver.

Med kolduk, flintasten, eldstål och lite tur fick Richard Schill, kulturmiljöpedagog vid Länsmuséet Gävleborg, fyr på björkfnaset.

Att få till gnistor var inte så svårt, men att sedan få dem att hoppa till fnösket var desto krångligare. Det är minst sagt enklare att göra upp eld idag med moderna metoder.

Verktyg för att göra upp eld.

Efter Richard Schills uppvisning var det flera som ville prova på att göra upp eld på järnåldersvis.

Förutom föreläsning och eldning kunde besökarna även ägna sig åt hantverk och kika på olika arkeologiska fynd ur länsmuseets samlingar. Och förstås testa ett levande kulturarv: kolbullar.

– Det som är viktigt med kulturarv och fornlämningar är att de vittnar om tider som inte är dokumenterade, som de senaste hundratals åren är. Tusentals år i människans historia finns inte nedtecknad, men det att lära sig om hur människor levt och verkat ändå, säger Bosse Ulfhielm.

Karina Wexell och Vanja Isaksson, ambulerande kolbullemakare, serverade färskt kulturarv på hembygdsgården.

Annons
Annons